Dagen i bilder

Nu har vi kommit hem från vår lilla tripp till pappa. Det blev jag, Aisy, Malin, Christer, Vilmer, Carita, Johnny, Erica, Carina, Linnéa och Filip som for. Tack vare att Malin och Christer just köpt en ny bil där man får plats sju personer så behövde vi bara köra två bilar. Vi åt middag halvvägs dit och väl framme så fikade vi och pappa fick öppna sina presenter. Sen gick vi på promenaden ut på udden. Det är en väldigt lättsam promenad med rullstolsramp hela vägen, vilket kan vara rätt så nice. Linnéa ville gå med Aisy, så jag kunde ta en hel del kort medan vi gick.


Malin goes off road för att äta bär och bränna sig på brännässlor


Vi stannade till på en brygga


Aisy tigger bär av Linnéa


Erica och Filip på klippan


Aisy och jag


En snabbredigerad bild på Linnéa

Tiden går ruggigt snabbt!

Det märks så tydligt sen syskonen började få barn som växer upp och utvecklas väldigt snabbt! Idag ska jag, Malin, Christer, Vilmer, Carita, Erica och kanske Johnny fara och hälsa på pappa. Han fyller 61 år idag! Har svårt att förstå att han är över 60 år gammal. Men det blir nog lite så när man aldrig umgås särskilt regelbundet. Det ska hur som helst bli roligt att träffa honom. Johan har faktiskt aldrig träffat min pappa, även fast vi varit tillsammans i snart 5 år. Varje gång det har funnits bra tillfällen så har något annat varit ivägen. Just nu kan han inte följa med eftersom han är i Tyskland. Men det går nog fler tåg! Känns bara lite konstigt att dem aldrig träffat varandra.


Här träffar min systerdotter Erica sin morfar (mest troligt för första gången)


Här har vi en betydligt större Erica ungefär 4 år senare tillsammans med lillkusinen
 Vilmer, när dem senast var och hälsade på sin morfar för någon månad sen.

A-dawg

Vi blev tipsade om ett inhängnat område här i närheten som verkar vara öppet för allmänheten. Det var våra grannar Johanna, Stefan och Nila som hade varit där och haft Nila lös. Det lät ju helt perfekt för oss, särskilt för mig, eftersom det är bra om jag kan motionera Aisy även om Johan inte är hemma. När han är hemma så kan han cykla med henne, eller ha henne lös i skogen. Jag vågar inte ha Aisy lös om jag är ensam, jag är för dålig på att behålla lugnet om hon tar upp något. Cykla med henne vägrar jag göra också, eftersom jag minns hur hemskt det blev för Timo (en finsk spets som vi var fodervärd åt) när han fick in benet i cykelhjulet och bröt det.

Efter att ha handlat leversnittar, ett 3-pack med tennisbollar, bananer, mineralvatten och en plastskål (för Aisy att dricka ur). Så for vi ner till Gården ("inhängnaden" låter så dumt) för att upptäcka att hela området var överväxt med meterhögt gräs. Det var lite av en besvikelse. Men eftersom jag hade handlat enkomt så gick vi in ändå. Dörren var trasig och gick inte att stänga (trodde jag), men jag tänkte att det går säkert bra ändå, eftersom området är så stort. Jag släppte Aisy och kastade bollen. Aisy gillar att apportera, men hon springer gärna förbi en på tillbakavägen och sedan vänder hon om och springer förbi en igen o.s.v. så länge man inte säger åt henne. Det tänkte jag inte på, så när Aisy kom springade tillbaka med bollen susade förbi mig så kom hon nära den öppna dörren och sprang då ut. Jag ropade på henne, men hon fortsatte springa, då röt jag till och hon vände om och sprang in igen. Då gick jag för att kolla om dörren gicka att stänga. Stängslet satt i en horisontell planka, så jag lyfte plankan på plats, och sen upptäckte jag en egengjord krok som satt ägnad för att sträcka ut stängslet över öppningen. Det kändes mycket bättre!


Mittendelen. Ni ser ju hur högt gräset är!
Om man får så ska jag se om jag får tag i en röjsåg så jag kan röja upp lite.
Jag orkar nog inte fixa hela, men en del iaf.


Det höga gräset var nedtrampat i mitten, så det fanns lite att röra sig på. Jag kastade bollen några gånger. Sen bestämde jag mig för att träna henne på att stanna även fast jag går iväg. Då såg jag att hon satt vid bollen, så jag lämnade den där. Jag tränade lite med henne och gick sen för att hämta bollen igen. Då var den borta. Jag förstod att hon mest troligt tagit upp den och sprungit en bit för att sen släppa den. Så det kändes rent omöjligt att hitta något i den där djungeln, även fast tennisbollen var rosa. Aisy blev snabbt trött och varm (det är väldigt hett väder ute) så vi var tvungen att ge oss. Vi satt oss i skuggen av bilen och drack vatten. Jag åt banan och Aisy fick äta leversnittar samt några bitar av bananen. När hon fått ner kroppstemperaturen lite så for vi hem.


Mellanmål och en flämtande Aisy

Aisy njuter av en sval bris