All-nighter
Varför ska det vara så svårt att ha framförhållning? Att börja med arbeten i tid och inte skjuta på saker på tok förlänge. Jag är en extrem prokrastinator (kan man säga så på svenska?). Prokrastinering ska då vara ett korrekt, svenskt ord. Hur som helst så har vi ett arbete som vi skulle ha gjort under jullovet. Vi fick välja valfri genetisk sjukdom att fördjupa oss i och sen ska dessa redovisas under de första två veckorna efter jul, d.v.s. den här veckan och nästa. Tur nog har jag inte min redovisning förrän den 14:e, så jag har en ärlig chans att hinna förbereda mig ordentligt. Fast att just få ett arbete över jullovet känns ju lite sådär. Kan inte klandra mig alltför mycket för att jag sköt på det ibörjan och heller inte över själva julafton och mellandagarna, men jag sköt på det betydligt längre än så. Nu har jag hur som helst kommit igång, men det går långsamt. Fruktansvärt långsamt.
Jag ska även vara oponent vid två andra redovisningar, så jag ska kolla lite snabbt på autism och ALS. Autism vet jag inte något särskilt mycket om, förutom några symtom hos de som är svårt sjuka. ALS (eller Lou Gehrig's disease som den i regel kallas om man ser på amerikanska serier/filmer) känner jag till lite grand om sen innan. Det beror till störst del att jag hört det nämnas i serier och filmer samt för att Stephen Hawking har det.
Så här ser framsidan på min Power Point ut.
EKG:t visar ventrikeltakykardi (snabba slag, slaget innan hinner inte klart innan nästa kommer) och gör att hjärtat inte kan fyllas riktigt och det blir ingen vettig utpumpning av blod. Det är då så klart en eventuell påföljd av sjukdomen.