Like china in my hands
Haha, en tanke slog mig just. Nattelefonen. Jag vet inte om jag skrev det här på bloggen men innan jag gick på min veckas semester så gjorde jag en grej av att det var sista gången jag lämnade ifrån mig nattelefonen. Detta eftersom vi ska koppla nattsamtalen till grannstadens växel och därmed alltid ha en växeltelefonist som svarar. Med andra ord, jag ska aldrig mer behöva vara chaufför och telefonist samtidigt. Men.. När jag kommer hit och är nyfiken på det nya "systemet" så får jag höra att den förbaskade telefonen är kvar! ARGH! Den i sig är ju ett enormt stressmoment. Jag kan säga att jag hatar telefonen (eller systemet som är uppbyggt kring den) men det är ju inte så att situationen är ohållbar..om så vore fallet så skulle jag inte sitta här och jobba natt. Det vore väldigt fult om den lilla telefonen är vad som gör att jag får kramp i magen! Haha, så fult så jag sitter här och småfnissar högt för mig själv. Vilket lameass jag är i så fall. Men ja.. Egentligen är det en bagatell särskilt eftersom systemet med nattelefonen är påväg att avvecklas.
Aja, nu ska jag flytta mig från datorn till TVn! She works hard for the money!