Step 1
Idag var jag som sagt på mitt första step-pass. Jag kom inte dit med så särskilt höga förväntningar, och jag vet inte om det kanske delvis var därför jag tyckte det var så roligt. Träning kan ju vara "inte tråkigt" ganska ofta. Lite så där halvroligt fast inte mycket mer. Talar självklart utefter vad jag själv tycker. Men det här passet var ju rent av roligt! Jag visste ju redan vad det var, men jag visste inte att det var så pass roligt. Roligt för att vara träning alltså. Jag kommer lätt gå på fler pass, kanske t.o.m. varje vecka. Det passar bra att det är på måndagar kl 17:30 också. Johan gillar att träna på måndagar och om vi ska vara där 17:20 så har han en anledning att åka hem i tid från jobbet..det händer inte så där jätteofta. Så, ja. Bara positivt!
Det var så klart jobbigt också. Det är ju aldrig roligt att gå ifrån ett träningspass och inte känna att man tagit ut sig. Då får passet i sig vara hur roligt det vill, ett sånt går jag inte tillbaka till. Med step:en så kan man anpassa väldigt mycket själv, både svårighet på koreografin och ansträningsnivån. Instruktören byggde på rörelserna så om det blev helt omöjligt av någon anledning så kunde man backa bak och hålla sig på svårighetsgraden innan. Orkesmässigt hängde jag i princip helt med, men koreografimässigt fick jag se mig besegrad i ett par rörelser. Jag brukar inte ha särskilt svårt för rörelser, så jag lär mig nog snart!
Nu ska jag snart gå och lägga mig. Det är lite sovmorgon imorgon, men jag orkar inte sitta uppe bara för att. Ska jag vara uppe ska jag tentaplugga, vilket jag hållt på med tills nu, men jag känner att jag håller på slacka av. Då är det lika bra att sova!