Ketos
Nu var det ett tag sen jag skrev ett Dr Nick-inlägg, och jag känner mig supertaggad på det! Jag tänkte skriva om något som jag inte riktigt förstod mig på för ungefär ett halvår sen, nämligen det metaboliska tillståndet ketos.
LCHF har blivit väldigt populärt, och det finns teststickor som vissa använder för att kontrollera via urin om deras kropp befinner sig i ketos. Man anser alltså att det är ett positivt tillstånd som innebär att kroppen "går på" fett, och inte på mestadels kolhydrater som den gör vid en mer traditionell kost.
När man äter "som vanligt" (20-50% kolhydrater) så används kolhydraterna som främsta förbränningsmaterial i kroppen. Fettförbränning sker självklart också till en viss utsträckning, beroende på hur mycket du äter och motionerar. Men den större delen av energin vi behöver får vi från förbränning av kolhydrater. Eftersom hjärnan (och en del andra organ) använder glukos som energikälla, så tror många att det är livsfarligt att utesluta kolhydraterna ur kosten (glukos är en kolhydrat). Men, om du tar bort kolhydraterna och äter exempelvis efter Atkins, LCHF, eller en strikt GI så kommer levern in för att rädda upp situationen. Först använder den självklart upp sin lagrade glukos för att styra upp, men efter ungefär 12 timmar är lagret slut. Men det tar några dagar innan allt lagrat glukos är slut, eftersom det även finns inlagrat i musklerna.
Då kommer vi närmare ketos. Levern skapar bränsle till kroppen (med hjärnan som en viktig mottagare) genom att den tillverkar ketonkroppar från fettsyror. Ketonkroppar fungerar bra som bränsle till hjärnan och andra sockerberoende organ. Dock är inte klivet in i de metaboliska tillståndet ketos helt "smärtfritt". Bland symtomen brukar man nämna lättretlighet, yrsel och trötthet. När kroppen och de sockerberoende organan sedan vant sig med att få sin energi via ketonkroppar så mår man bra igen. Ketos innebär alltså att kroppen befinner sig i ett ovanligt fettförbrännande tillstånd. Kom ihåg att kroppen alltid bränner fett, men i ketos är förbränningen markant mer effektiv än annars.
Är ketos farligt? Jag och många med mig säger nej, det är det inte. Man brukar referera till stenåldersmänniskorna som ofta hade svältperioder, men överlevde bra ändå. Under svältperioder hade dem förhoppningsvis ett fettlager i kroppen att tillgå genom att kolhydratbristen sätter kroppen i ketos. Men det finns faktiskt dem som menar på att ketos är farligt. Därför ska jag reda ut ett missförstånd som gör att onödigt många tror att det är farligt. Det finns ett annat metaboliskt tillstånd som kallas ketoacidos. Detta tillstånd kan vara väldigt farligt men man får det bara om man lider av svår insulinbrist, därför finns risken att det förekommer hos personer med typ I-diabetes (ungdomsdiabetes, de har för låg insulinproduktion). Människor utan typ I-diabetes kan inte hamna i detta tillstånd (det finns viss risk för dem med långvarig alkoholism).